Naturreservatet Svartån

Svartån är ett av länets största vattenområden

Svartån
Svartån med sitt tillrinningsområde är ett av länets största vattenområden som för närvarande inte regleras för vattenkraftproduktion.
Naturreservatet är det andra naturreservatet i Värmlands län som skyddas på grund av sina vattenanknutna naturvärden.

Vattendraget är ungefär 28 km (tillflöden ej inräknade). Svartåns naturreservat ligger till största delen inom Brattforshedens naturvårdsområde och tillika Natura 2000 område, men delar av vattendraget (sträckan Forshyttan – Bosjön) ligger nordost om Brattforshedens naturvårdsområde.

Svartån från Bosjön till Grässjön förändras i sin karaktär från strömmande, med lövskogsdominerade stränder, till lugnflytande och meandrande, med barrskog utmed stränderna. Inom området förekommer tre större mossar, området är annars relativt myrfattigt och vattnet är mycket klart.

Svartån rinner till största delen genom isälvssand och på flera ställen syns den mäktiga nedskärningen i sandlagret tydligt. Vattendraget har ett kraftigt meandrande förlopp, där en ständigt pågående erosions- och sedimentationsprocess längs stränderna skapar viktiga miljöer för bland andra insekter och fåglar. I anslutning till sandstränderna uppträder gräs- och örtrika luckor i granblandskogen.

Djur och växter
Svartån hyser en svag population av den rödlistade flodpärlmusslan. I vattendraget finns även de flesta vanligen förekommande arter för strömmande vatten såsom öring, bergsimpa, stensimpa, abborre, gädda, lake, mört och elritsa. Det förekommande öringbeståndet är skyddsvärt i sig men är dessutom av största vikt för flodpärlmusslans fortplantning eftersom denna i ett av sina livsstadier parasiterar på gälarna av unga öringar.
Svartåns sandstränder är viktiga miljöer för flera ovanliga och rödlistade insektsarter.

Skog
Den största delen av den omgivande skogen utmed Svartån utgörs främst av tall, gran, glas- och vårtbjörk, grå- och klibbal och är till största delen ung till medelålders med inslag av äldre träd. Den ur naturvårdssynpunkt mest intressanta skogen kan grovt delas in i grandominerad ravinskog, torr sandtallskog och betespräglad granblandskog. Skogen har brukats under lång tid i området. Till Svartån ansluter flera bäckar som förstärker intrycket av det speciella ravinssystem som skurit ner i den lösa isälvssanden. Skogen utmed flera av tillflödena har en ganska hög ålder och på vissa platser är skogen naturskogsartad granskog med hög andel lågor i och kring vattendragen. Området har höga naturvärden knutna till ravinerna med gamla träd, rikligt med död ved och fuktigt klimat. I solexponerade övre delar av ravinerna och i branta sluttningar mot Svartån finns partier med gles sandtallskog.

Kultur
I området finns intressanta kulturhistoriska lämningar. Svartån har utnyttjats som flottled och på vissa sträckor längs vattendraget syns stenmaterial som rensats upp i samband med flottningen. I Svartåhyttan finns rester av en damm samt hyttruiner och andra industrilämningar från tidig järnhantering under 1600-1800-talen. Svartåhyttan uppfördes 1687 som hjälphytta till de äldre Forshyttan och Paradishyttan. I början av 1900-talet nyttjades vattnet till elkraftproduktion. I området finns även gott om lämningar i form av kolbottnar, hålvägar och tjärdalar.

Vägbeskrivning
Läge: Hagfors och Filipstads kommun, reservatet ligger mellan Bosjön i Filipstads kommun och Grässjön i Hagfors kommun, ca 15 km nordväst om Filipstad.

Anordningar
Saknas inom reservatet. Flera rastplatser finns i angränsande naturvårdsområdet Brattforsheden och dess övriga naturreservat.

Föreskrifter
I reservatet är det förbjudet att:
•bryta kvistar, fälla, skada eller ta bort levande eller döda träd och buskar,
•framföra motorfordon, exempelvis traktor, snöskoter och terränghjuling (sk fyrhjuling),
•elda annat än på angiven plats.

Utan Länsstyrelsens tillstånd är det förbjudet att:
•samla in ryggradslösa djur, t ex insekter och musslor,
•samla in mossor, lavar, vedsvampar eller vattenlevande växter,
•i näringssyfte organiserat utnyttja området, samt för skolor och institutioner att regelmässigt utnyttja området för att utföra naturvetenskapliga eller andra undersökningar.

Fakta
Reservatet bildades: 2012
Areal: 761 ha
Markägare: Privat och Staten
Förvaltare: Länsstyrelsen Värmland